historien om M

....... hade jag tänkt skriva men jag ids inte, den är inte ens intressant för mig längre heller så jag skippar den. Istället skriver jag om hur innehållelselöst mitt liv känns just nu.
Jag jobbar. Jag är full. Jag hånglar kanske ibland. Jag jobbar lite till, och sen är jag full igen. Jag känner mig rätt tom och jag tycker det känns drygt att hänga med människor ty jag har inget att säga. Det händer mig ibland, och det känns alltid lika tråkigt. Jag har alltid pratat mycket och varit hetlevrad, alltid haft åsikter. Men nu, vad säger man? Jag tror jag har, days like these, förståelse för de männisor jag normalt inte brukar gilla så överdrivet, som säger att de inte vet vad de ska prata om. Jag är som slut. Jag har sagt allt.


Min klass sa om mig att "det är intressant med en person som du som tycker något om precis allt" Jag var nog asdryg att gå tillsammans med i skolan. Inget ämne var för litet att diskutera. Jag var säkert just som de sa väldigt intressant, underhållande dödsskön och inspirativ, men också ju skit dryg. Men honey, jag lovar, jag är hellre asdryg än som jag känner mig idag, jävligt innehållelselös.

Och för att följa ett av mina "motton" allt för att göra livet lite mer spännande, tänker jag verkligen bli dyngpackad på nyårsafton och gå ut, istället för att hänga döpackad hemma med min sambo. Vi ska ut.


/oh darling nu känner jag mig dessutom inte sjuk längre!