Analyze this!

Jag gör en Lundell. Inatt började jag på min bok, att skönlitterärt nedprinta alla mina teorier.
Den senaste är varför de snubbar, de underbara snubbar jag endar upp med följer ett jävla konstigt mönster. Jag trodde länge att det hade med min papa att göra; killarnas bra, brorduktig och helyllesidor var bara förlängningar av min superpappa. Killarnas sämre, fast ibland roligare sidor, typ att de ibland är lite väl glada i glaset trodde jag var otur eller ditåt. Men nu ser det annorlunda ut, jag tror det kommer från mitt behov att ta hand om, pyssla om, laga och göra hel. Detsamma gäller nästan alla vänner jag faktiskt någonsin har och förnärvarande umgås med, givetvis finns det undantag, men det fattar ni ju själva.
Jag är hel. Men jag mår i min tur även så jädra superfint med någon att stoppa om. Fuck this shhiit, eller?

Helvete vilken självinsikt jag har. Whats next?